Jag testade en av de "nya" övningarna idag: Give me a break!

Båda hundarna har känts lite "blah" de senaste dagarna, så jag ville ha en övning som skulle tagga dem trots värmen. Give me a break går ut på att göra en enkel övning med extremt hög förstärkningsfrekvens i ca 30 sekunder, och sedan ta paus och skicka iväg hunden. En minuts paus sedan kör man igen, ELLER när hunden själv ber om att få fortsätta.

Övningen används som motivationshöjare om hunden av någon anledning är extra disträ, slö, eller svårstartad. Jag har tränat liknande tidigare med utmärkta resultat speciellt på Mårran , men detta upplägget vässar till det ytterligare.

Mårran fick börja, enkel handtarget. Efter två pauser ville hon inte ha paus längre överhuvudtaget, och jobbade bättre än hon har gjort på länge. Jag passade också på att lära in en ny betingad förstärkare "yes!" som jag vill ha lika stark som klicket (jag har upptäckt att jag säger mitt "bra" alltför automatiskt).

Popsy körde lite ställanden, och blev riktigt frustrerad när jag pausade. "Träna! Nu!". Vi gick vidare till ett suveränt fritt följ gällande attityd och position i rörelse men något slarviga halter (frustrationsproblem), och flera fjärrdirigeringar som alla fungerade perfekt.

Det ska bli spännande att testa övningen i Hörby imorgon bitti, jag har dessutom ett par övningar till i tankarna att kombinera med...

Ola har tillbringat en hel del av sin semester med att bryta upp golv, ta ut golvbrädor och bjälklag, köra in grus, isolera, lägga golvvärmeslinga och armering, och idag gjuta nytt golv, i vårt gamla sovrum. Nu är äntligen 1,6 kubikmeter betong på plats, så första steget mot ett nyrenoverat sovrum innan vintern är avklarat! Inga fler musbon under golvet.

Båda hundarna är totalt softade idag, trots att det faktiskt är lite molningt ute. Jag misstänker att Popsy har en släng av sitt gamla ryggont, hon är inte vidare rörlig och tvekar att hoppa upp till sina favoritsovplatser.

Ikväll har jag planerat ett kort pass (har läst en ny och inspirerande bok som jag bara måste testa lite idéer ifrån), vi får väl se om de kan tänka sig att medverka...

Igår införskaffades tolv nya koner, här ska tränas ruta!

Jag satte upp fyra rutor i en stor fyrkant (en ruta i varje hörn). Varje ruta "invigdes" eftersom övningen var ny och platsen relativt ny (fårhagen) med hitta mitten med och utan target. Jag tränade en hund i taget, den andra låg på station och väntade på sin tur.

Max fem klick, sedan hundbyte, eftersom det var så varmt.

Jag är jättenöjd! Hela vitsen med upplägget var att kunna träna med "flyt", inga avbrott eller kalla tillbaka och göra om, utan blev det fel så gick vi bara vidare till nästa ruta. Bermudatriangeln, men med fyra rutor istället.

Jag tror att övningen kommer att ge mer "konförståelse" hos Loppan, och (så småningom) detsamma för Mårran.

Båda stannade dessutom fint på station, antagligen för att det var så varmt...

Med hjälp av snälla träningskompisar ville jag träna lite på plats innan nästa tävling.

Popsy var inte sitt bästa, men helt OK att jobba med. Vi körde tävlingsmässigt:

Platsliggning med två främmande hundar, först med synlig förare, sedan gömde jag mig. Inga problem.

Fritt följ med TL och domare: Hon börjar superbra, men sackar sedan mer och mer...Måste fundera över den. Otydlig målbild? Externbelöning?

Läggande: JAG ökar tempot när hunden lagt sig. När jag väl fick rätt på det gick det super.

Inkallning: Helt OK. Den "knivskarpa" precisionen är inte där, men jag är nöjd.

Rutan: Jag körde DK eftersom det var ny plats, frågan är om det hade behövts. Jättebra! Liiite dåligt tempo om man är petig, men hon känns säker på vad hon ska göra. Jag har köpt fler koner, och tänker ge "bermuda-triangeln" en ny chans, men i form av en fyrkant. Det borde öka säkerheten och tempot lite till.

Apporten: Jag är nöjd! Hon tappar fortfarande tempo de sista stegen och har en lite osäker ingång, men det är ett "work in progress" och vi har kommit en bra bit den senaste månaden.

Hoppet: Av någon anledning tvekade hon på återhoppet, vet inte varför. Tillfällighet, hoppas (och tror) jag.

Fjärren: Här hade jag behövt ett DK att ta till! Jag kommer att bli knäpp...Funderar på att öka avståndet till 10 meter, så att fem meter ska kännas enkelt...Jag börjar få slut på idéer!

Annars jobbade hon på hyfsat bra. Jag har störst problem med att hennes intensitet blir antingen för hög eller för låg när belöningsfrekvensen går ner, och måste jobba på tiden mellan momenten. Dessutom har hon svårt att få apporten ur huvudet när den väl har varit framme, och ju längre tiden går ju mer intressanta blir TL och domare (överslagsbeteende, jag vet...)

Sedan fick jag nöjet att se på framförgåendeträning i olika stadier av samma träningsmetod. Bruksmoment är ju ingenting som jag tränar (blandraser), så det var jätteroligt att inlärning av ett så komplext moment.

Det bjöds också på lite markeringsövningar (inför söket), både skall och blivande rulle.

Stort tack till mina träningskompisar!

Hela lördagen gick åt till mina "plikter" som hederstärna, min bästa vän sedan 22 år kom till sverige för att gifta sig. Hon hittade drömprinsen på Etage i Malmö (jag var där, så klart), han visade sig bo i London så hon lämnade sina rötter och satsade på kärleken. Starkt gjort, tycker jag, och helt rätt!

Popsy har än en gång bevisat sin status som hundarnas okrönte drottning. Idag har hon tränat lejonhund att hälsa "som folk", genom att effektivt bita honom i örat när han var alltför ivrig. Han blev lika delar förvånad och chockad, låtsades inte se henne under resten av promenaden, och lät sig sedan nosas av i lugn och ro av Mademoiselle. Som belöning så viftade hon på svansen och visade att han var accepterad.

Mycket nyttigt! Lite synd om örat, men hon har inte så vassa tänder längre och gör inga stora hål.

Mårran gav sedan hans yngre "brorsa" liknande behandling under löslek, kom han för häftigt blev han jagad, lugnade han ner sig kunde hon acceptera hans närmanden. Otroligt att se hur båda hundarna ändrar hela sitt beteende på tio minuter, unggrabben lugnade ner sig och började använda lite mer nyanserat hundspråk, och i takt med att han "svarade" som han skulle så sänkte Mårran raggen och accepterade att han kunde komma nära.

Det finns ingen som kan uppfostra en "slyngel" som en äldre tik...

Idag har jag inte gjort många knop...Fint väder, trasig gräsklippare, lugna hundar.

De fick träna en liten stund (GF stå är veckans övning), Popsy gjorde ett par snygga apporter, en fin fjärr, och lite hitta mitten.

Mårran skötte sig perfekt förbi Lysia-hundarna, trots att både Popsy och husse var med! Härligt, framsteg!

Jag plockade fram mina favoritbilder från mobilen och la in dem på datorn för utskrift. Kvaliten är inte perfekt, men motiven roliga...

Mina små älsklingar...

Och en stor.